Den organiserade antirasismens kontraproduktivitet.

Kawa Zolfagary är inte intresserad av att folk slutar vara rasister och sexister eftersom det skulle innebära att hans karriär som yrkes-antirasist-feminist skulle vara över. Kawa Zolfagary tjänar på att hetsa upp stämningen. Efter att jag skrivit mitt förra inlägg här på min s.k. blogg hände något. Inlägget uppmärksammades av någon anledning och har nu lästs flera hundra gånger. Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta eftersom jag skrev det mest för att avreagera mig. Skillnaden mellan mig och honom är att det jag eventuellt skriver är mina åsikter och är inte på något sätt kopplat till min fysiska person eller min försörjning. Jag (och många med mig) har inget att tjäna på att andra människor läser vad jag/vi skriver, varken i uppmärksamhet eller pengar. Jag och många andra är anonyma medan Kawa Zolfagary gör karriär, det tål att funderas på.

Han törstar efter uppmärksamhet och han vill tjäna pengar på den, han vill ha ljuset på sin person men hans metoder ställer jag mig tveksam till. Kawa Zolfagary är en mobbare, det vittnar karikatyren av Pär Ström på VKM-sidan om. Han går till personangrepp på ett mycket barnsligt sätt, en seriös debattör med en ärlig förändring som avsikt gör inte så. Han ger sig på enskilda personer och förlöjligar dem utan någon större argumentation än att han tycker att de är dumma i huvudet.

Som jag nämnde i mitt förra inlägg så har jag också invandrarbakgrund, jag vet ganska mycket om invandrares offermentalitet. Problemet med att känna sig som ett offer, som jag alltså anser att Kawa Zolfagary gör, är att man i sin självömkan ofta ger sig rätten att bete sig lika illa och t.o.m. värre än de som man ser som sina förtryckare. När man läser kommentarerna på VKM så inser man snabbt att de som skriver där inte tillhör begåvningsreserven i Sverige. Om man följer kommentarerna på VKM så upptäcker man att ett av deras mest använda argument är att skriva FEMENISMEN eller STATSFEMENISMEN med versaler i de fall då någon dyker in i getingboet och försöker sig på att inleda en dialog. Att stava fel när man skriver ordet feminism behöver väl nödvändigtvis inte försämra ett argument i sig, däremot är det ett mycket dåligt argument att enbart påpeka stavningsfel. Efter att Pär Ström gav ut sin nya bok härom dagen har många skrivit att de inte tänker läsa den, de är alltså inte ens intresserade av att veta vad som står i boken men de ägnar osunt mycket av sin tid med att tala om hur dålig och oriktig den är?

De verkar själva betrakta det de skriver som satir men de missar målet, de är nämligen inte roliga. Jag har min bakgrund i ett ställe där politisk satir hade en stor funktion, en ventil för människor som levde under verkligt åsiktsförtryck. Böcker som illegalt tryckts i bl.a. Australien cirkulerade runt bland människor som flytt från förtrycket. På vilket sätt anser Kawa Zolfagary att hans åsikter inte ryms inom yttrandefriheten i Sverige? Av vilken anledning tycker han att han har rätt att vara rasist och sexist?

Låt oss inte glömma bort hur inställningen ”Ändamålen helgar medlen” har orsakat stor skada och mänskligt lidande under historien.  Personer som Kawa Zolfagary är tämligen ofarliga i en demokrati som Sverige men i andra miljöer har personer som han orsakat stor förödelse. På vilket sätt  anser han sig ha rätt att försöka utöva åsiktsförtryck i en demokrati, som gett honom och hans familj en fristad från krig och elände, genom att förneka vita män rätten att uttrycka sig? På Twitter skriver han ”Det handlar om att de som tillhör majoritetsnormen måste lämna tolkningsföreträde till de som drabbas. Det är väl inte orimligt?” Vad betyder det? Betyder det att han anser att svenskar i majoritet är rasister och sexister? Nog för att det finns en hel del av båda sorter i Sverige men han kan väl inte på allvar tycka att de är i absolut majoritet? Om han hävdar att en vit man per automatik är det p.g.a. att han är en vit man då är han inget annat än en simpel rasist. Jag undrar vilket annat land i världen han skulle kunna bosätta sig i och angripa hela den inhemska manliga befolkningen på det sätt han gör och förbli så oemotsagd som han blir i Sverige. Jag förstår att man som svensk undrar vad fan i helvete han håller på med? Kawa Zolfagarys taktik är kontraproduktiv, han ger upphov till ännu mera rasism och motsättningar mellan olika grupper.

Och vita kvinnor med makt då? Varför ger han sig inte på dem också när han ändå håller på? Nej, han är ju feminist, så var det ja, och om man är det så ser man alla kvinnor, oavsett vilken makt de har som förtryckta av patriarkatet och dessa eländiga osynliga strukturer. Han beter sig som en alfahane med en genusteoretiskt riktig pseudomanlighet som blivit så populär bland manliga feminister, jag betackar mig som kvinna den hjälpen. Jag klarar att tala för mig själv, tack så mycket!

Om jag var Kawas mamma, vilket jag nästan skulle kunna vara men lyckligtvis inte är, skulle jag skämmas för honom.

Annonser
Följande inlägg
Lämna en kommentar

3 kommentarer

  1. CaseyJones

     /  21 september, 2012

    ”Han beter sig som en alfahane med en genusteoretiskt riktig pseudomanlighet som blivit så populär bland manliga feminister”

    Roligt skrivet! Jag känner igen fenomenet 🙂 Mycket bra blogg för övrigt…

    Svara
  1. Anonymitet och makt | WTF?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: