Bland vissa människor kan det vara svårt att höras.

http://www.metro.se/kolumner/markligt-tyst-om-arbetsolyckor/EVHmbu!8uLeNwt3NMoNU/

ALEXANDRA PASCALIDOU skriver i Metro att det är märkligt tyst om arbetsplatsolyckor. Hennes far har i sitt arbete beklagligt nog blivit påkörd av en buss.

”Förra veckan när mina pappa tömde soporna på sin arbetsplats blev han påkörd av en buss. En sådan där dubbelbuss som ser ut som ett dragspel i mitten. En Arriva-buss med en förare som inte stannade förrän folk började skrika på honom.
Den enda förklaring pappa fått var av en annan bussförare, som sa att hans kollega varit stressad. En stress som kunde kostat ett liv. ”

Hon beskriver i sin kolumn den obehagliga olyckan.

”Vid sextiden på morgonen böjer han sig slutligen över papperskorgarna, låser upp dem och byter plastpåse. Vid den sista, kl 06.30 kom bussen som körde på honom. Han kastades flera meter och föll handlöst. Krossade tänder, smärtor i rygg, nacke, armar. Bara tandnotan uppgår till astronomiska 160 000 kronor. Pengar som är svåra att städa ihop. Ännu har försäkringsbolaget inte hört av sig. ”

Hon fortsätter med sin problemanalys.

”Men min pappa är inte ensam, det finns
värre exempel på arbetsplatsolyckor. Vi minns alla den 22-åriga städerskan som felaktigt skuldbelades när hon låg medvetslös på ett sjukhus efter att tåget brakat in i ett bostadshus.
Men minns vi de tre arbetare vars liv gått förlorade i bygget av Citybanan? Har vi hört något om de 37 arbetare som förra året miste livet på sina arbetsplatser?
Varför är det så tyst om arbetare som offrats? Är deras liv inte värda mer än en fjuttig notis?”

Ja, varför är det så tyst egentligen ALEXANDRA PASCALIDOU? Eller, är det verkligen det? Jag skulle vilja påstå att vi är rätt många som försöker tjata om det där. Två personer som verkligen har försökt lyfta frågan är Pär Ström och Pelle Billing. Mig veterligen så hör de två till minst den så kallade medelklassen och är båda välutbildade. Därför blir jag redan här skeptisk när du skriver:

”Författaren Anneli Jordahl som skrev en fantastisk artikel i Aftonbladet efter olyckan på Saltsjöbanan har en tes: ”Jag gissar att ointresset delvis handlar om att övre medel- och medelklassen som dominerar medierna aldrig träffar och umgås med arbetare.
Men när övre medelklassen blir utsatt i en olycka så piggnar de till, och som en bieffekt förmedlas något av den utsatthet som råder för förare och arbetare…”

Både Ström och Billing har skrivit böcker där de har tagit upp detta. En annan som har skrivit om det är bloggaren Aktivarum. Han är visserligen ”bara” en bloggare men han ses i alla fall som en så pass viktig aktör i debatten att han blivit kartlagd av den till stor/största del statligt finansierade låtsastidningen Feministiskt perspektiv och EXPO:s så kallade Researchgrupp. Så hur är det nu egentligen? Efter en snabb googling hittar jag mängder av artiklar som handlar om just arbetsplatsolyckor. Dock så talas det i dem om antal ”personer” som skadats eller omkommit så man måste själv googla upp statistik för att se hur könsfördelningen ser ut och få reda på att det är löjligt övervägande antal män som både skadas och dör. Det är lite lustigt att du nämner den stackars tågstäderskan som blev skadad under ett arbetspass för på något konstigt vänster (pun intented) så lyckas även den här artikeln inleda med ”hon” för att sedan snabbt börja tala om ”personer”. Vad beror det här på tror du?
http://ekuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1418444-1-000-dor-dagligen-i-arbetsplatsolyckor

Jag ska innan jag fortsätter berätta lite om mig själv för dig, vi har nämligen en hel del gemensamma nämnare. Vi är kvinnor, vi är jämnåriga, våra föräldrar kom till Sverige ungefär samtidigt. Jag är lite som du faktiskt, jag pratar högt (inte i TV visserligen…), flaxar med armarna när jag blir upprörd och säger vad jag tycker. Jag kommer från Balkan och du kommer från Grekland. Eftersom vi är rätt lika så förstår ju du och jag varandra på det där invandrarsättet du vet. Vi kan ju skoja på det där humor-rasistiska sättet som vi gör när svenskar inte är med, du vet, det där med att greker hatar turkar, juggar hatar både greker, turkar och varandra (tyvärr ganska ofta med kniv), turkar hatar alla och alla hatar alla och så vidare. Lite så där skämtsamt på det där ”Turk på burk smakar Ajvar”-sättet som vi gör när inte de där ängsliga svenskarna -som är rasister på riktigt – är med. Vi två är ju sådana där tuffa invandrarkvinnor som är vana vid lite ruffare prat. Därför så vet jag att du inte kommer uppfatta det som näthat när jag säger så här till dig:
Fuck off med din feministiska intersektionella kommunist-klassanalys av problemet!

Medan Ström, Billing, Aktivarum med flera, med flera försöker belysa just de här problemen så brukar du och dina systrar (minus Karin Adelsköld) gapa och skrika om hur underrepresenterade kvinnor är inom media och i bolagsstyrelser. Kan du kanske vara vänlig och ge mig en klassanalys på det tack?! Du frågar ”varför är det så märkligt tyst om arbetsolyckor?” Kan det bero på att det kan vara ganska svårt att göra sig hörd när ALEXANDRA PASCALIDOU och co ältar sina lyxproblem? Medan ”vi” buntas ihop med hatare, förlöjligas och jämställs med Anders Behring Breivik så ger du ut kokböcker, skriver intressanta blogginlägg om yoga, SKRIKER om feta, skalliga män inom media på TV och så vidare. Vilka är det som är tysta och borde tala om detta menar du?

Jag ska tala om för dig varför det är så tyst. Det är för att det handlar om män. Du bär själv skuld till detta, en sak som skiljer oss två åt är att jag är gammal ex-katolik, jag är bra på skuld. Både på att känna den och på att dela ut den, tuae crimine!

Låt mig då till sist besvara din fråga ”Måste det vara våra egna pappor för att vi ska reagera?”.
Ja, för vissa egocentriska mediafeminister så måste det vara så, för oss andra: Nej!

Vänligen vidarebefordra denna hälsning till din far:

Bäste Herr Pascalidou,

Jag vill på detta sätt, å mina och övriga ekvalisters/jämställdisters/antifeministers vägnar beklaga olyckan som ni varit med om med förhoppning om ett snart tillfrisknande. Jag/vi beklagar också feministers besatthet av den så kallade könsmaktsordningen vilken har legat er och många andra män i samma situation i fatet. Jag/vi fortsätter dock med att försöka vända på detta medan er egen dotter bloggar om yoga och andra oviktigheter.

Hälsningar,

”Nätmobben”.

—————-

Lite viktiga saker som ALEXANDRA PASCALIDOU skriver om medan vi andra ska skriva om arbetsplatsolyckor fast vi ska hålla käften:

http://www.metro.se/kolumner/jag-var-med-i-ett-patriarkalt-pajasprogram/EVHlep!6iyLzgMdcv9M/

http://metrobloggen.se/pascalidou/

http://www.metro.se/noje/halla-dar-alexandra-pascalidou/Objfev!06_4524-23/

http://www.metro.se/kolumner/sluta-reducera-kvinnor-till-mode/EVHmbg!QljSsYRryR7HQ/

Annonser

Rocki fixar kurs.

Eftersom jag på den här bloggen har kritiserat både Maria Sveland och Åsa Linderborg, dessutom anonymt, så har jag dragit slutsatsen att jag tillhör kategorin näthatare. Förmodligen skulle Jan Guillou diskvalificera mig eftersom jag inte är Sverigedemokrat och/eller sexuellt frustrerad men även solen har ju sina fläckar. Vänsterns hat är ju som bekant finare och då måste ju kvinnligt hat vara ännu finare?

My Vingren, Kawa Zolfagary och Behrang Miri tillhör ju tillsammans med många andra de opportunister som lyckats skapa sig en försörjning genom sin hipster-yrkesantirasism och det fina hatet, jag tänker då att eftersom jag tillhör en extremt liten minoritet(!), nämligen kvinnliga näthatare, så borde ju även jag slå mynt av min underordning. Därför inrättar jag nu:

Rockis internationella sekretariat för kvinnligt näthatande.

Som en början erbjuder jag följande kurser:

”Kvinnligt simultanhatande, vik tvätt och näthata samtidigt.” 15 p.

”Provencalsk matlagning samtidigt som du effektivt postar genusvidriga artiklar på
Facebook.” 20 p.

”Svelandiansk närläsning av nätet för att problematisera förekomsten av känslobaserade vänsterpajas-artiklar.” 15 p.

”Zen-hat, en förberedande yogakurs där du lär dig att kanalisera ditt näthat och hata ur rätt chakra.” 20 p.

Vad tror ni? Som vanligt anmäler i ert intresse i kommentarsfältet. Eftersom Rockis utbildningar är genuscertifierade så välkomnar jag såväl kvinnliga som manliga sökande. Lokalerna är ljusa, fräscha och har unisex-toaletter.

En aldrig sinande källa av vansinne.

Jag blev så inspirerad av Joseph Caux och den så kallade Genuslistan. Så jag googlade lite. Och skrattade mycket. Det är i sanning ett totalt vansinne vi har att göra med kära vänner och ovänner. Detta måste ju bara självsanera sig inom en snar framtid? Jag är samtidigt road och genusprovocerad av vad man kan hitta på internetz, jag har börjat mentalt skissa på en genusanpassad tvångströja som jag tror kommer bli en storsäljare vad tiden lider. Ni kan köpa aktier i mitt mentala företag om ni vill.

Newsmill har länge varit en källa till komik, Bonnies genusinriktade valörräkning tillhör ju en av min favoriter. Dramaturgin är enligt följande på Newsmill: Artikeln ÄR seriös men redan där börjar man dra på smilbanden för att till slut skratta och skaka på huvudet. Då man kommer till de numera avstängda kommentarerna så bryter skrattfesten ut på riktigt. Här följer en artikel om hur vi måste bryta den mansdominerade stadsplaneringen.

http://www.newsmill.se/artikel/2011/12/15/vi-m-ste-bryta-den-mansdominerade-stadsplaneringen

#25 Lasse Carlsson säger:

”Stadsplaneringen skall i huvudsak utformas för att bryta könsnormer.”
Låter som utdrag ur en psykutredning. Hur menar man att detta ska gå till?
Är vägar utformade för att förtrycka kvinnor?”

#31 Johan Vice tar sig tid för en lång kommentar:

”Höghus förekommer väldigt ofta i städer. Höghus brukar utav vissa koleriska människor ses som fallossymboler. Eftersom du vill belysa genusskillnaderna, är din plan då att bygga massor utav grottor i Stockholm för att kompensera för alla ”snoppar”? Räcker det kanske med att bygga trånga gränder? Eller vill ni ha lite olika trånga gränder (där vissa inte ens går att gå in i) för att representera alla kvinnor?

Eller vill du se lite mer utav ”kön är bara en social konstruktion”? Inom queerteorin eller den feministiska teorin så finns många godsaker att gräva ned sig i som skulle kunna implementeras i statsbilden.. Sadomasochism kanske? Bondage kanske? Kanske bygga lite transexuella skulpturer med personer som har en snopp och välformade bröst? Eller kanske skulpturer med män med en fitta? Är det det du drömmer om när du önskar ”att bryta könsnormerna”? Få barn att bli ännu mer fokuserade på sin sexualitet och känna sig ännu mer osäkra på sin identitet? Är det det du önskar? Räcker det inte med att vi har flest ungdomar per capita i hela världen som äter antidepressiva? Sverige ligger på plats 30 utav över 400 länder inom självmord, räcker det inte?

Genus”vetenskap” är och har aldrig varit en vetenskap. Genus”vetenskap” följer inte vetenskaplig praxis och desto förr som denna psedo-vetenskap begravs desto bättre. Genus”vetenskap” är inte något annat än mental onani för kvinnor och män som inte vågar ta tag i riktiga problem.”

Vidare hamnar jag med Googles hjälp på Malmös feministiska nätverks program för 2012. Tyvärr hittade jag inte detta tidigare varför ingen av oss genusprovocerade kan gå på några av deras härliga sammankomster. Vi har bland annat missat programpunkten:

http://malmosfeministiska.wordpress.com/feministiskt-forum-2012/

”sQFetT!
12:20-13:50, Karavan, Rum: Aleksandra Kollontai

sQFetT!står för svett, queer, feminism, fettaktivism och transaktivism. Kan vi kalla ”träning” något annat och varför? Hur upplever vi rum där vi svettas? Hur skulle de rummen kunna göras tryggare? I denna workshop snackar vi om och skriver ner tankar och förslag.

Sist men absolut inte minst så peppar vi loss i en svettig danceoke-kavalkad, så klä dig bekvämt!

The workshop is held in swedish. Tillgänglighet: En liten tröskel vid ingången. En liten ramp leder dig in i lokalen. OBS! Ingen tillgänglighetsanpassad toalett. Skötbord finns.

Medverkande: sQFetT!”

Jag är osäker om det är ”fettaktivism” som avses eller om det är en felstavning, hur som helst verkar det mycket spännande.
”Hur upplever vi rum där vi svettas?” – HAHAHAHAHAHAHAHHAHA!

En annan punkt på programmet var:

”Jag drömmer om att slå tillbaka
13:30-14:30, Sofielund, Rum: Sampat Pal

Vad innebär det att våld är patriarkatets språk? Att våldet har bosatt sig i våra kroppar? Att vi har lärt oss att vi är svaga? Att våra kroppar har granskats och ifrågasatts av samhället, vetenskapen och oss själva? Anna Glas och Maja Karlsson tänker högt kring våld mot kvinnor och queers, träning, äckel och fantasier om hämnd.

Medverkande: Anna Glas och Maja Karlsson”

Håhå jaja, tänka högt kring ”äckel och fantasier om hämnd”, det låter sannerligen intressant.

Slutligen så kommer f**taktivisterna, med dragna vapen förmodar jag?

”Feministisk fittaktivism
15:00-16:15, Tryckeriet, rum: Bell Hooks

Vad är det och varför behövs det?

Linda Israelsson och Johanna Karlsson från bloggen fitt for fight samtalar med Robert Jacobsson från Ligga med P3 om fittaktivism. Följ med på fittspaning och hör de sjunga klitoris lovsång.

Medverkande: Linda Israelsson och Johanna Karlsson”

http://www.rfsu.se/sv/RFSU-nara-dig/RFSU-Goteborg/Nyhetsbrev/Nyhetsbrev-42012/Fittan-i-fokus/

”Tjäna pengar kn****!! på din Tourettes, vi hjälper dig k**! med en f****!! affärsplan.” – är en kurs som jag kommer hålla inom kort, jag ska bara söka bidrag.

Jag mår lite dåligt nu, vi hörs någon annan gång. Skål!

/Rocki, hemmafruaktivist.

När verkligheten överträffar dikten.

Ett otroligt roande litet projekt av Joseph Caux får mig att skratta högt. Min något diffusa och oförklarliga förtjusning för anagram får sitt och det hela går helt och hållet i Sokals anda. Detta tillsammans med den logistiskt ironiska Feministisk gryning är det roligaste som har hänt på internet under lång tid.

”Hur ser vårt genusförhållande till naturen ut? På vilka sätt riskerar vi att falla in i traditionella könsroller när vandringskängorna tas på? Vilka är berättelserna om kvinnor, män och transpersoner bland blommor och bin? Vad gör heteroparet på skogsutflykten och vad gör regnbågsfamiljen? Hur kan vi alla våga göra annorlunda nästa gång?”

Jag ska nu maila länken till några personer på det Nationella sekretariatet för genusforskning parapsykologi, de kan behöva få skratta lite också.

http://caferattvisan.blogspot.se/2013/02/turd-session-light-tack-garna.html

Dagens glädjande nyhet:

”Beslutet är ett resultat av ett arbetsmarknadstänk – de tunga utbildningarna som kan ge jobb direkt premieras. Det innebär en likriktning av högskolan där det kritiska tänkandet får stryka på foten, säger Kristin Järvstad, genusforskare vid Malmö högskola”

I beg to differ about det kritska tänkandet. Snarare tvärtom.

http://www.genus.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext//antagningsstopp-for-genusvetenskapen-pa-malmo-hogskola.cid1153094

Hej Ekvalist!

Jag har försökt kommentera på din blogg flera gånger men det går inte. Varför, VARFÖR Ekvalist kan jag inte göra det? Jag blir galen, jag känner näthat när det här händer. Är det för att jag är kvinna Ekvalist? Näthatar du mina kommentarer?

Nåväl, jag får göra så här istället. Just sådan här selektiv läsning och tolkning av omvärlden gör mig galen – på riktigt! Om inte verkligheten stämmer med ens åsikter så gör man om verkligheten istället för att ändra åsikt.

Om ni inte redan har gjort det så läs om bowling och valentin-pyssel hos Ekvalisten, viktigt att även läsa kommentarerna!

Jädrar, det här börjar bli rena rama pysselbloggen! Snart börjar jag väl sy f**tbyxor också?!

http://ekvalist.blogspot.co.nz/2013/02/bowling-i-boras-alla-missar-poangen.html

En stilla reflektion eller en ”klackis” om ni så önskar.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/vi-borde-prata-om-feminismen_6460944.svd

Jag läser Roland Poirier Martinssons kolumn ”Vi borde prata om feminismen” och småler lite åt hans raljerande ton. Kolumnen har i skrivande stund 664 kommentarer. Mycket riktigt tar det inte lång stund innan det börjar talas om glastak och andra genomskinliga konstruktioner.

En man vid namn Anders skriver så här:

”Den här artikeln är ett bevis på att privilegierade grupper oftast inte själva känner sig privilegierade. Men att vi har grav brist på jämställdhet här i landet är lätt att visa bara genom statistik. Ta exempelvis kvinnors underrepresentation i ledande poster i bolagsstyrelser. Om det INTE berodde på strukturer och glastak innebär det att kvinnor alltså är mindre kompetenta än män. Men vi vet tvärtom att kvinnor överlag har bättre studieresultat, och när man i Norge införde könskvotering i bolagsstyrelser blev resultatet också helt följdriktigt att kompetensen ökade. Vi har nått långt jämfört med för hundra år sedan, men har fortfarande långt kvar till jämställdhet.”

Hur han vet att kompetensen ökade i Norge efter införd kvotering och vilka mätningar han lutar sitt uttalande på lämnar jag osagt. Man kanske borde sätta små post-it-lappar med feministiska floskler på det osynliga glastaket för att göra det mer synligt, vad vet jag?

Hur som helst så slås jag återigen av hur fullständigt patetiskt, inkonsekvent och schizofrent det är med alla dessa heterohatande, bidragsförsörjda och kultur”arbetande” vänstermänniskor som förenar klasskamp/hat med kamp för kvinnorna i bolagsstyrelserna. Det är ju inte direkt deras typ av favoritkvinnor vi snackar om. Jag gissar att vissa garvar arslet av sig i Danderyd med omnejd?

Det var bara det.

Dagens uttryck:

Man ska inte bita den hand som föder en.

När hjärtat far illa av vad hjärnan läser a.k.a skrattgråta.

Jag har under större delen av dagen fortsatt mina funderingar om Katolska kyrkan och min högst ofrivilliga relation till den.

Om detta ska dock detta inlägg inte handla utan det ska handla om vad Joseph Caux rapporterar från den Kafkaeska genusvärlden. Processen som inleds av att ”vakna upp” till denna vansinnesvärld ger ibland upphov till den komiskt maktlösa uppgivenhet som jag har valt att kalla skrattgråt.

Han rapporterar:

”I både studie- och underhållande syfte har jag en tid varit medlem på en mejllista för genusvetare. För en person som liksom jag inte alls är van vid diskursen är mejlen som kommer där en både roande och surrealistisk upplevelse.”

Burr! – säger jag bara.

”Ett litet axplock av vad som erbjudits på denna lista under ett par månader:

seminarium ”Queera perspektiv på fittan”: ”Vårterminens första seminarium tar sin utgångspunkt i feministisk så kallad fittaktivism, vars strävan generellt sätt (sic!) syftar till att uppvärdera det kvinnliga könsorganet i synnerhet och den kvinnliga kroppen i allmänhet. Detta sätt att förstå fittbärande kroppar innebär dock en syn på fittan som förknippad med föreställningar om ursprunglig femininitet. Hur kan en transfeministisk och queer fittaktivism bedrivas är temat för detta samtal. Måste talet om fittan till exempel alltid hänga ihop med talet om kvinnor? Efter seminariet går vi tillsammans vidare till centrum för genusvetenskaps lunchrum för postseminarium och fittpyssel.”

Som sagt, bara ett axplock. Läs resten!

http://caferattvisan.blogspot.co.nz/2013/02/genusfolket-eller-de-underliga.html

Köp hans bok:

http://www.b4press.com/Cafe_rattvisan_nyhet.html

Häst mot folkgrupp?

I och med ”den internationella katolikklubbens chef”, som bloggaren Cornucopia kallar honom, plötsliga och chockerande avgång så har jag under dagen som gått haft en del funderingar. Jag tänkte att ni ska få ta del av dem.

Som gammal katolsk avfälling så kan jag säga att mitt förakt för den katolska kyrkan (inte enskilda katoliker) är avgrundsdjupt. Jag ska inte gå in på någon större klagovisa här men min barndom hade varit betydligt bättre hade jag sluppit alla konstigheter. Så skulle man kunna säga. Som liten invandrarflicka med ett någorlunda utvecklat kritiskt tänkande så var det allt annat än lätt och jag gjorde mig, ni kommer inte tro mig, snabbt impopulär hos prästen som jag tvingades träffa varje vecka för någon slags dumhetsundervisning. Samma präst som jag på söndagarna var tvungen att i mörkret bekänna mina synder för. Ja, ni hajar.

Jag har privat och på Facebook varit VÄLDIGT öppen med vad jag tycker om nämnda kyrka och som sagt, i dag, då denna chockerande nyhet nådde oss syndare så slog denna tanke mig. Det är så fullständigt legitimt att angripa och attackera (inte mig emot) just katolska kyrkan i Sverige. Det finns vad jag har förstått uppskattningsvis 100 000 katoliker i Sverige så de kan ju inte direkt ses som något större hot mot demokratin?

Jag tror att den normkritiska vänstern avreagerar sig på katolska kyrkan eftersom de inte får kritisera Islam. Katolska kyrkan är rätt så specifikt diametralt olik dem. De är emot abort, preventivmedel, homosexuella, kvinnliga präster, skilsmässa osv. Som klippt och skuret med andra ord. De har också den upphöjda patriarken som står i direktkontakt med Gud. Wow!

För hur var det nu med religionsfrihet? Ja, det är åter förvirrat och konstigt hur inkonsekvensen är uppenbar. Missförstå mig nu inte för alla djävlars skull, jag tycker verkligen att man ska kritisera katolska kyrkan men håll med om att det är konstigt att det blir sådan fokus på just den?! De olika bilder och blasfemiska oneliners om katolska kyrkan som flaxar runt på Facebook är väldigt grova (och lika roliga) och i alla fall bland mina ”vänner” så är det med fördel de vänsterorienterade och goda människorna som delar dem.

Den andra saken som jag har funderat på är UPPRÖRDHETEN om denna HÄSTKÖTTSSKANDAL som pågått under de senaste dagarna. Personligen har jag inga problem med att äta hästkött men jag tycker givetvis att man ska ange vilka djur som ingår i produkten så att man kan välja, annars kan man ju för all del ange ”Noaks ark” som ingrediens. Min gräns går förmodligen vid hund och katt. Där känns den av kvällspressen uppjagade upprördheten lite kulturlängtande, om andra kulturer får ha tabun så vill vi [som inte har någon egen] faktiskt också ha det. Vi vill också ha något som vi blir kränkta av om vi luras att äta det, vi är som ni! För handen på hjärtat ni som inte äter häst, ni tror ju inte att ni hamnar i onåd hos Gud om ni gör det? Ni tycker ju bara att det är lite äckligt. Ändå möts man av rubriker som ”Skolbarn kan ha ätit hästkött” och ”Livsmedelsverket i krismöte”, lol!

Jag vet inte, mina passionerade känslor för katolska kyrkan kanske får mig att överreagera? Jag kanske rentav är lite kränkt?

Tydligen slog blixten ned i Vatikanen efter tillkännagivandet, tro fan det!

Café rättvisan.

Rockis Månadsbrev/Kultur:

En liten ”klackis” bara.

http://caferattvisan.blogspot.co.nz/2013/02/lasarintryck.html

Mina kommentarsfältsdamer och kommentarsfältsherrar! Vi har besök av Chade!

”Chade” har påbörjat ett projekt i en kommentar som kommer bli fantastiskt! Till ritborden!

Chade skriver:
11/02/2013 kl. 11:10 f m (Redigera)
Jag tror det är dags för någon att göra ett näthatsflödesschema så att man vet vad man håller på med.

Jag tänker mig något i stil med:

1. Har du skrivit något på internet? (ja > gå vidare till 2, nej > är du vit man? Ja = du är näthatare, Nej = du är inte näthatare).

2. var det du skrev riktat mot en man? Ja > har denna person åsikter som ligger åt vänster/mot feminism? Ja > gå till 4, Nej = du är inte näthatare)

3. Var det du skrev riktat mot en kvinna som är uttalad feminist och/eller vänster? (ja > gå till 4, Nej > innehöll det du skrev hot om sexuellt våld och/eller antydningar om personens sexuella historik? Ja = du är näthatare (om kvinnan inte är Sverigedemokrat, för då bryr vi oss inte), Nej = du är inte näthatare)

4. Uttryckte du kritik mot personens åsikter? Ja = gå vidare till 5. Nej = du är inte näthatare, du är en fullvärdig medborgare (om du inte är man).

5. Använde du invektiv och/eller hot mot personen? Ja > gå vidare till 6, nej, och personen är en kvinna > gå vidare till 6, nej och personen är en man = du är inte en näthatare, du är däremot en antifeminst och kapitalistsvin och kommer från och med nu att censurerars från debatten. Försöker du säga något mer så gå vidare till 6.

6. Använde du hot om sexuellt våld eller antydningar om personens sexuella historik (ja, och personen är en kvinna = du är en näthatare, ja, och personen är en man = du är inte en näthatare, du är däremot antifeminist och kapitalistsvin, se vidare under 5, nej och personen är en kvinna = du är en näthatare, nej, och personen är en man = se svar under ja, och personen är en man)

Någon som orkar utveckla?