SFI – svenska för idioter.

Jag var och lunchade med min svenska väninna i dag, hon berättade en historia från Sverige som jag fick lust att gråtskratta åt. Hon hade pratat med en bekant som hade berättat att hennes dotter hade träffat en ny pojkvän. Bekanten lade till att hon i och för sig inte fick kalla pojkvännen för pojkvän för sin dotter, utan hon skulle referera till honom som hennes ”människa”. Annars blev dottern arg och upprörd.

Nej, nu ska jag laga mat åt min människa och ta hand om de där två korta människorna som bor här, jag är ju trots allt hemmamänniska.

Tjingeling!

Annonser
Lämna en kommentar

12 kommentarer

  1. AV

     /  2 maj, 2013

    Say what? Alltså om man refererar någon som sin pojk-/flickvän innefattar det inget ägarförhållande utan ett vänskapsband. Min man/fru är lite mer ”vi har ingått avtal”, men man är fortfarande sin egen. Men att referera någon som ”min människa”? Min hund, min TV. Det degraderar personen mot ett ting och visar ett ägarförhållande. I går var jag på picknick i skogen med min hund och min människa.

    Visserligen är det väl inte ovanligt att vissa kvinnor har en syn på sina män som någon de har rätt att göra om på efter hennes önskemål, men detta var lite väl bisarrt.

    Svara
    • Ameh Guuuuvd asså AV, måste du hålla på och köna alla hela tiden? Kan vi inte bara vara älskande människor liksom? Orka!

      Svara
  2. Jag kan upplysa er immigranter att ordet människa har feminint genus i svenska språket

    Svara
    • Fast då säger man bara hen istället för hon. Fiffigt va?!

      Svara
      • Svenska språket har redan fyra genus: femininum, maskulinum, neutrum och reale. Med hen blir det ett femte. Frågan är vad det genuset ska heta.

      • Måste du köra sådana där gubbiga härskartekniker som grammatiska regler?

  3. Fugen

     /  2 maj, 2013

    Eller härskartekniker som kunskap, fy på dig.
    Kunskap skall man känna, inte lära sig.

    Svara
  4. Dreadlock

     /  2 maj, 2013

    Nu ska vi inte vara sånna däringa mossiga kärnfamiljsmysande tradister.

    Det finns en del i utrycket ” Min Människa” som kittlar en nerv någonstans i min science.fiction färgade föreställningsvärld. I denna värld tänker jag mig en framavlad människoras som fått en rejäl dos genterapi minus en genuppsättning av den nyligen framavlade statliga välfärdsgenen . I den är vi reducerade till konsumister. Och det har ungdomen idag insett … med ett betydligt starkare moment än förra gången.

    Alla lösningar i varje föreställningsvärld är hemskt välkomna. Ordbyten kan bli paradigmskiften. Plats för nyheter… och en smula förändring .

    Svara
    • Jag ska börja kalla min man för min varelse av hänsyn till eventuella rymdgubbar. Man vill ju inte hålla på och vara så artnormativ liksom.

      Svara
      • Hjalmar

         /  3 maj, 2013

        Rapportera gärna om hur det går! ”Det här är min varelse/artfrände XY…”
        Ordet ”varelse” ger mig Chewbacca-vibbar:)

      • Hur ska du kunna undvika att ”krenka” dem som är objektum sexuella med din besatthet av att objektet för ens tillgivenhet ska ha puls? Hur ska dem få plats i din värld när dem har förälskat sig i Riksväg 80 och dess skrovliga vägbeläggning?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: