På spaning efter det land jag flytt.

Jag står i evig tacksamhetsskuld till landet Sverige som gav mina föräldrar en fristad från åsiktsförtryck. Jag väljer inte att visa min tacksamhet genom att kalla den svenska befolkningen för rasister. Som kvinna väljer jag inte att visa min tacksamhet genom att förlöjliga och håna den vite, svenske mannen. Jag väljer heller inte att visa min tacksamhet genom att raljera om svenska traditioner och svensk kultur som vore de mindre värda än något annat lands.

På grund av att mina föräldrar bosatte sig i Sverige så slapp jag genomleva ett krig, min far och mina bröder slapp ge sig ut i krig.

Jag väljer istället att tacka genom att värna de värden som en gång gjorde Sverige till ett land man hellre valde. Åsiktsfriheten framför allt, men givetvis alla andra friheter som faller under den. Jag värnar jämställdheten mellan män och kvinnor, religionsfriheten och tryckfriheten. Istället för att fira den kvinnliga rösträtten så firar jag den dagen då barnaga förbjöds i Sverige, som första land i världen, DET är något att fira och vara stolt över.

Jag kommer fortsätta skrika högt varje gång en bok blir bannlyst eller indragen, jag kommer vara besvärlig som satan, oavsett hur fin bjudning jag hamnar på, när denna oändliga skitnödighet kommer på tal. (Oroa er inte, jag kan både prata och bete mig kultiverat, om jag vill.) Jag kommer alltid att försvara den svenske mannen (och alla andra män som inte är uppenbara skitstövlar) mot obstinata och orättfärdiga angrepp. Jag kommer att protestera mot folk som inte förstår vad som faller inom ramen för religionsfrihet. Aldrig kommer jag sluta tjata om missbruk av skattepengar heller.

Jag skriver ”de värden som en gång gjorde Sverige till ett land man hellre valde”, för närvarande hamnar Sverige långt ned på listan över länder jag skulle vilja bo i. Det beror inte på att det är något fel på svenskar eller den omdiskuterade, eventuella och odefinierbara ”svenskheten”. Nej, det beror på att Sverige är kapat av, jag uppskattar det till några tusental, GNÄLLSPIKAR och opportunister som inte verkar kunna göra något annat av sitt liv än att grina som små flickor och klaga som de värsta kverulanter världen någonsin har skådat. Så fort ni/de/vi får tyst på dem så kommer jag tillbaka. 🙂

Förutom allt detta så viger jag mitt liv åt att för evigt raljera om genusgalenskapen!

Med vänlig hälsning, och tack!

Rocki.

Annonser
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

9 kommentarer

  1. Rick

     /  25 november, 2013

    Jag har en viss förståelse för ditt resonemang, Rocki, men skulle vilja tillägga att det som pågår i dagens Sverige inte nämnvärt skiljer sig från allsköns nationalism, inte minst i sin östeuopeiska tappning. Här nämner jag två av flera möjliga paralleller

    1) Gemene (östeuropeiska) nationalist uppfattar den egna nationen som ett offer för de illasinade grannarnas konspiration. Detta har fortgått under hela historien trots att den egna nationen aldrig krökt ett hår på grannarnas huvuden, utan är en förebild i sin godhet och tapperhet. Den egna nationen har aldrig ansvar för någonting negativt.

    2) Det finns alltid femtekolonnare som hotar den genomgoda nationella enheten. Dessa får inte komma till tals och gör de det ska det drivas igång en veritabel storm av anklagelser mot dem. Det handlar ofta om grupper, som t.ex. judar, men också folk som lämpligen kan stämpas som bl.a. ”kosmopoliter”, dvs. människor som inte rättar sig efter snäva normer.

    Ser du, det som har hänt är att det Sverige har tagits över av folk som står för just allt det elände som föranlett folk att söka sig till Sverige. En bitter paradox, kan man väl säga.

    Svara
  2. oups, inte så mycket satir den här gången, men spot on och träffsäkert som vanligt.

    Svara
  3. Härlig, mustig och inspirerande innehållsdeklaration för din blogg!

    Svara
  4. Kristian

     /  25 november, 2013

    Ja, ungefär så känner jag här i Storbrittannien.
    Kommer att tänka på vad framlidne Banks skrev om medborgarna i sitt SF-universum:
    ”the average Culture person […] knows that they are lucky to be where they are when they are. […] For the Culture to continue without terminal decadence, the point needs to be made, regularly, that its easy hedonism is not some ground-state of nature, but something desirable, assiduously worked for in the past, not necessarily easily attained, and requiring appreciation and maintenance both in the present and the future.”

    (http://www.vavatch.co.uk/books/banks/cultnote.htm
    Tycker Banks är fantatiskt deprimerande, så jag kan inte rekommendera hans böcker längre. The Culture verkar dock trevligt.)

    Med andra ord: Envar måste veta vad samhället bygger på och slå vakt om dessa värden och institutioner. (Advokatsamfundet slår larm om övervakning, veteskapsintresserade granskar ovetenskaplighet. Det har förstått vad det handlar om.)

    Svara
  5. Din blogg blir den första jag bokmärker under min nya bokmärkesunderkatalog ”Bloggar”. Har varit inne här och sniffat tidigare, men nu blir det alltså ett bokmärke. Du är uppfriskande att läsa. Jag håller med om (nästan) allt du skriver gällande den skitnödiga och konflikträdda, eller kanske i vissa fall för konfliktsökande, extremfeminismen, genusdebatten och tillhörande kotterier. Väl mött!

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: