Matblogg.

När jag inte ägnar min tid åt okontrollerade vredesutbrott och trams på Twitter så tycker jag om att laga mat. Det är kanske det jag, förutom att dricka Sauvignon blanc, gillar allra mest. Oftast gör jag båda sakerna samtidigt vilket har utvecklats till något vi skulle kunna kalla en hobby. I dag har jag kulturapproprierat och skändat några samosas i någon slags vit makt-haram-Asian-fusion. Fläskfärs med thaismaker i indisk dräkt. Då jag varit på lite dåligt humör i dag så orkade jag inte riktigt se vem jag är utan fläsk. Det får bli en annan dag när jag har lite mer ork.

Det är lite pyssligt att vika samosas, vanligtvis gör jag dumplings som går mycket fortare men jag har bestämt mig för att avancera i samosavikningskonsten. Sist jag lagade det så invaderade community-ungarna och eftersom jag tydligen är deras bitch slutade det med att jag bara fick en trots att jag stått där i två timmar och slitit. Nåväl, det hade kunnat varit värre, jag hade kunnat vara en kränkt kvinnligt kodad kropp och känt mig utnyttjad, utbränd och förtryckt av patriarkatet för att jag måste laga mat. Eller som Maria Sveland sade en gång:

”Han jobbar och hon är hemma, hon är den som har förstahandsrelationen med barnen. Så som det ser ut för väldigt många av oss. Hon har koll på vad som fattas i kylen, och så vidare i en oändlig trist rad. Det här skaver väldigt mycket. Om jag ser ett ojämställt förhållande mellan två personer… och de sen påstår sig vara lyckliga, då kan jag inte hålla med om det.”

Det plågar mig att mitt liv skaver i Svelands politiskt deprimerade själ men jag kan bara inte hejda mig, jag är slav under den traditionella könsnormen. Jag tänker dock varje dag på hur mitt sätt att leva påverkar hennes och andra radfems liv negativt och jag skäms för den impact jag har på deras välmående. Det här med jämställdhet är ju som vi alla vet så väldigt viktigt att vi kan ju bara inte låta folk få leva på det sätt som passar dem bäst, för det skaver så väldigt mycket. I värsta fall kan det skava så mycket att klådan blir så stor att man hänfaller åt att kladda med mens. Nu kanske vän av ordning undrar vad detta har med en matblogg att göra men jag såg i går ett recept där en amerikansk jämställd radfem hade lagat en pannkaka med sin egen mens som en av ingredienserna. Det ska jag nog inte prova någon gång i framtiden.

Allt detta är ju som sagt SÅ HIMLA viktigt för jämställdheten, att kvinnor får vara de kvinnor de är (så länge de inte är svenska hemmafruar eller vill ta ut mer av föräldraledigheten i samråd med pappan) och det tar så mycket tid att kämpa för de här sakerna att tiden räcker helt enkelt inte till, flickor från Mellanöstern som är gifta med äldre män får helt enkelt klara sig själva. De svenska jämställdhetsfeminsterna har fullt upp med att kvotera till bolagsstyrelser, kladda med mens och tvinga svenska män att ta ut hälften av föräldraledigheten.

Folk måste ju förstå att en har helt enkelt inte utrymme att tjata om hederskultur och dessutom är det ju rasistiskt att lägga sig i hur flickor och män lever sina liv tillsammans som gifta. Och, det finns faktiskt svenska tonåringar som är sambos, det är samma sak. Att de svenska tonåringarna är fria att med både samhällets och sina föräldrars stöd när som helst lämna det förhållandet förändrar ingenting.

http://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/siwe-ar-blondinbella-ocksa-barnbrud/

Läs även:

http://fnordspotting.blogspot.se/2016/01/den-humanitara-stormakten-och.html

Publicerat av rocki den 19 januari, 2016

https://rockibarocki.wordpress.com/2016/01/19/matblogg/