Jag uppmanar alla, i dag på den internationella mansdagen, att ignorera alla raljerande artiklar om densamma! Strunta i de där pseudoalfahanarna som går igång på bilden av sig själva som mäktiga, förtryckande män. Strunta i alla gnälliga fruntimmer som ogint känner sig förolämpade av oklar anledning. Ta ledigt en dag från det svenska köns- och hudfärgskriget, ta en stadig whisky till lunch, ät en stor biff, rök en cigarr eller något annat stereotypt.

Till er!

Eftersom Rockis Månadsbrev är en blogg som verkligen gillar olika så erbjuder den givetvis även ett vegetariskt/halal/kosher-alternativ.

Kjaaaamiz!

Med anledning av Toklandets inlägg om några obegåvade apor på ämnet ”kulturell appropriering” känner jag mig nu manad att skriva några ord om detta.

När frisyrer blir ett stort förtryckande problem

Begreppet kulturell appropriering, eller CA som är den engelska förkortningen, är egentligen en gammal företeelse som förr i tiden gick under namnet HELT JÄVLA DUM I HUVUDET!

Facebook-diskussionerna handlar alltså om någon slags approprierad katolsk ursprungsskam över sin medfödda vithet och viljan att få skaffa sig en pragmatisk frisyr vilket resulterar i någon slags frisyrfobi/frisyrskuld och detta hela är så dumt, så dumt. Jag står nästan inte ut, så dumt är det.

Dessa professionella, akademiska antirasister funderar alltså på sådana här grejer på skattebetalarnas bekostnad, endera genom dyra universitetsplatser där de studerar ämnen som intersektionalitet och kritiska vitHETSstudier eller genom det mer traditionella socialbidraget. I de fall de faktiskt har något som man skulle kunna kalla för ett arbete så är det ytterst sällan inom privat sektor. Jag har inga källor på det som jag nu påstår utan jag bara känner och tycker det. Ni har INGEN rätt att ta ifrån mig min upplevelse om detta! FATTA!

Annars då? Ja, Mona Sahlin verkar jobba undercover som valarbetare för SD och ska starta telefonlinje för hemvändande IS-soldater. Det har hon lovat. Man kan ju börja undra om man (en) kanske borde linda in huvudet i folie eftersom det verkar osannolikt att man kan vara så dum och ostrategisk. Verkligheten börjar likna någon slags bisarr film någon har knåpat ihop efter att ha rökt en väska brass. Jag tycker hon ska ta väl hand om de stackars pojkarna och låta dem bo hos henne.

Min hatt är gjord av folie,
av folie är min hatt.
Och är den ej av folie,
så har jag nog fått fnatt.

Det var väl bara det. Tack.

Ja, jag vet att jag skrev att jag skulle gå med i Gud Gudruns församling i går men som så många andra blir jag så här i slutspurten av valrörelsen lite ambivalent så i dag är jag miljöpartist. Jag blev så inspirerad av deras påklädningsaktion att jag beslöt mig för att ägna mig åt lite nätaktivism på distans. Vi kan ju inte ha det hur naket som helst, det fattar ju vem som helst hur kränkande det är för oss kvinnor.

Och slutligen, från Gud Gudrun Schymans förlossningsfilm.

Jag lyckades komma över ett par av Schymans rosa glasögon och – HOLY CRAP! Hon har rätt och jag har haft fel. Jag avslutar med omedelbar verkan mina antifeministiska aktiviteter och sällar mig till hennes församling. Amen.

Världen genom Schymans rosa glasögon.

Jag är så jävla bra på att rita alltså!